1. 7 May


    “Nils, you are still pink!” God kväll Sverige! Några dagar sen senast.. Just nu sitter jag på terassen i kallingar. Det är mörkt och klockan är en bra bit inpå natten. Myggorna avlöser varandra och jag får… till och från avbryta skrivandet för att slå till en och annan. Det är svalt och skönt, vilket är runt 20°c. Vi har gjort mycket sedan sist jag skrev. Jag kan berätta att vi var på bio i torsdags. Köpte något som kallas “Golden Tickets”. De går loss för ungefär 50 svenska och därmed också de dyraste. Jaha tänkte vi, då får vi väl en skön plats nånstans i mitten. I själva verket fick vi varsin monsterstor fåtölj som man kunde styra med artificiella knappar, kudde & filt samt en egen lounge. Filmen vi såg var Thor och den var dessutom i 3D.  Som jag berättade senast jag skrev har vi nu varit på vår första, och kanske sista, cricketmatch. Vi tog en sån där grön trehjuling (kallas auto) och styrde mot arenan. Redan en stund innan vi kom fram märkte vi hur det blev tätare och tätare trafik. Vi hoppar ur och slås av vilken folkfest det egentligen är frågan om. Folk med färgburkar överallt. Tränger sig fram och vill genast smeta ut färgerna som också pryder Bangalore’s matchtröjor, gul och röd. Poliser med långa träkäppar överallt. Av gammal krigsskada börjar jag genast leta efter vapen, kanske en pistol, men ingen verkar har nån. Inser snart att ett rapp med den där käppen kanske räcker mer än väl. Folk stirrar, och det är oerhört påtagligt ju längre in vi kommer i folkmassan. Det måste vara såhär det känns att vara känd tänker jag. Vi stannar till för att köpa matchtröjor och ett kamerateam kommer fram. Helt fascinerade över att se fyra vita snubbar på plats frågar de Simon om vi kan ställa upp på en kort intervju. “Sure” säger Simon samtidigt som han prutar på tröjan han just provat. De frågar var vi är ifrån och om vi rest hit för att se matchen. En mindre folksamling börjar samlas runt oss och vi får hela tiden snällt tacka nej till ansiktsmålningar. Simon utger sig snabbt för att vara ganska så påläst och av rent flyt kunde han också namedroppa en spelare i Bangalore’s lag. Ett mindre folkjubel breder ut sig: “BANGALORE!”. Folk tar i hand och vill att någon av oss ställer upp på ett fotografi. Matchen då? Jo, faktiskt inte så lång och tråkig som många säger. Eller ja, den är faktiskt ganska så lång, närmare fyra timmar. Det gick bra för Bangalore och de sopare banan med motståndarlaget. Idag sov vi ut vilket kan ifrågasättas. Det är lördag och kanske den dagen på veckan som man faktiskt hinner med ett och annat. Vi hade blivit inbjudna till en Indisk förlovningsceremoni som vi givetvis ville delta i. Tydligen behöver man gå i kyrkan för att förlova sig. Tydligen behöver man också, strax innan man gifter sig, genomgå en utbildning följt av ett prov på och om äktenskap. Kul att uppleva, precis som cricketmatchen. Nu i kväll har vi varit på själva mottagningen. Mat, några öl och trevligt sällskap.  Allt är spännande och vi hinner inte göra allt vi skulle vilja. Vi har redan varit här över en vecka så det gäller att ta vara på tiden. I morgon ska vi på ett spa som vi blivit rekommenderade, förmodligen kommer jag återkomma till detta i form av bilder på Facebook. Vi har även planerat in en tripp till Goa i nästa vecka. Tydligen ska det vara monsunperiod där så det kommer bli spännande!  Varma och lökiga hälsningar går ut till dig som läser! Hoppas du har det bra där du befinner dig! =) PS. Glömde berätta anledningen till citatet överst. Tydligen tycker Indier att min hy ser lite annorlunda ut i jämförelse med de andra snubbarna. Gött tänkte jag, sköt att vara brun. Tydligen var jag rosa…. 

    “Nils, you are still pink!”

    God kväll Sverige! Några dagar sen senast.. Just nu sitter jag på terassen i kallingar. Det är mörkt och klockan är en bra bit inpå natten. Myggorna avlöser varandra och jag får… till och från avbryta skrivandet för att slå till en och annan. Det är svalt och skönt, vilket är runt 20°c. Vi har gjort mycket sedan sist jag skrev. Jag kan berätta att vi var på bio i torsdags. Köpte något som kallas “Golden Tickets”. De går loss för ungefär 50 svenska och därmed också de dyraste. Jaha tänkte vi, då får vi väl en skön plats nånstans i mitten. I själva verket fick vi varsin monsterstor fåtölj som man kunde styra med artificiella knappar, kudde & filt samt en egen lounge. Filmen vi såg var Thor och den var dessutom i 3D. 

    Som jag berättade senast jag skrev har vi nu varit på vår första, och kanske sista, cricketmatch. Vi tog en sån där grön trehjuling (kallas auto) och styrde mot arenan. Redan en stund innan vi kom fram märkte vi hur det blev tätare och tätare trafik. Vi hoppar ur och slås av vilken folkfest det egentligen är frågan om. Folk med färgburkar överallt. Tränger sig fram och vill genast smeta ut färgerna som också pryder Bangalore’s matchtröjor, gul och röd. Poliser med långa träkäppar överallt. Av gammal krigsskada börjar jag genast leta efter vapen, kanske en pistol, men ingen verkar har nån. Inser snart att ett rapp med den där käppen kanske räcker mer än väl. Folk stirrar, och det är oerhört påtagligt ju längre in vi kommer i folkmassan. Det måste vara såhär det känns att vara känd tänker jag. Vi stannar till för att köpa matchtröjor och ett kamerateam kommer fram. Helt fascinerade över att se fyra vita snubbar på plats frågar de Simon om vi kan ställa upp på en kort intervju. “Sure” säger Simon samtidigt som han prutar på tröjan han just provat. De frågar var vi är ifrån och om vi rest hit för att se matchen. En mindre folksamling börjar samlas runt oss och vi får hela tiden snällt tacka nej till ansiktsmålningar. Simon utger sig snabbt för att vara ganska så påläst och av rent flyt kunde han också namedroppa en spelare i Bangalore’s lag. Ett mindre folkjubel breder ut sig: “BANGALORE!”. Folk tar i hand och vill att någon av oss ställer upp på ett fotografi. Matchen då? Jo, faktiskt inte så lång och tråkig som många säger. Eller ja, den är faktiskt ganska så lång, närmare fyra timmar. Det gick bra för Bangalore och de sopare banan med motståndarlaget.

    Idag sov vi ut vilket kan ifrågasättas. Det är lördag och kanske den dagen på veckan som man faktiskt hinner med ett och annat. Vi hade blivit inbjudna till en Indisk förlovningsceremoni som vi givetvis ville delta i. Tydligen behöver man gå i kyrkan för att förlova sig. Tydligen behöver man också, strax innan man gifter sig, genomgå en utbildning följt av ett prov på och om äktenskap. Kul att uppleva, precis som cricketmatchen. Nu i kväll har vi varit på själva mottagningen. Mat, några öl och trevligt sällskap. 

    Allt är spännande och vi hinner inte göra allt vi skulle vilja. Vi har redan varit här över en vecka så det gäller att ta vara på tiden. I morgon ska vi på ett spa som vi blivit rekommenderade, förmodligen kommer jag återkomma till detta i form av bilder på Facebook. Vi har även planerat in en tripp till Goa i nästa vecka. Tydligen ska det vara monsunperiod där så det kommer bli spännande! 

    Varma och lökiga hälsningar går ut till dig som läser! Hoppas du har det bra där du befinner dig! =)

    PS. Glömde berätta anledningen till citatet överst. Tydligen tycker Indier att min hy ser lite annorlunda ut i jämförelse med de andra snubbarna. Gött tänkte jag, sköt att vara brun. Tydligen var jag rosa….